Evidensbaserad Smärtrehabilitering

När du sökt till oss på egenanmälan eller din husläkare eller annan specialistläkare skickat remiss till oss blir du kallad för en bedömning huruvida något av rehabprogrammen kan vara lämpliga för dig. I bedömningsteamet  träffar du läkare, sjukgymnast och psykolog.  Egen anmälan och remiss behandlas lika.

Samsjuklighet med övervikt, diabetes eller högt blodtryck där specifik samordning krävs är inget hinder.Kognitiva Teamet Rehab erbjuder rehabilitering och behandling  för dig som har långvarig smärta från rörelseapparaten.
Under rehabiliteringen och behandling träffar du läkare, psykolog och sjukgymnast som som arbetar tillsammans med dig under behandlingsprogrammet. Målet för behandlingen är att du skall kunna hantera din smärta och att smärtupplevelsen ska minska på sikt. Få ökad livskvalité och ökad aktivitetsgrad. Kunna bibehålla eller öka din arbetsförmåga.
Du går igenom ett cirka fjorton veckors rehabprogram där du träffar läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog både i grupp eller enskilt varje vecka. Rehabprogrammen består av både gruppbehandling och individuella besök. Vi arbetar med bl.a. av fysisk aktivitet, avspänning, mindfulness, KBT – Kognitiv Beteende terapi och ACT – Acceptance and commitment therapy. Behandlingarna har stöd i evidensbaserad beprövad erfarenhet.
Läs mer om vår behandlingsmetod under rubrik: ACT vid långvarig smärta

Att tänka på för den som är anhörig till en person med långvarig smärta

Smärtan frestar på relationen. Det är inte alltid enkelt att leva med någon som har långvarig smärta. Det är svårt att om man ska hjälpa till eller hålla sig undan. För mycket hjälp kan personen mer passiv och leda till ännu mer lidande. Samtidigt kan personen få skuldkänslor över att till exempel inte kunna göra hushållsarbete och frestas att ta i för mycket, vilken kan leda till att hon eller han blir liggande i flera dagar.

Trött av rehabilitering. Under rehabiliteringen ligger fokus på funktionsökning, att öka aktivitetsförmågan och att inte låta smärtan styra för mycket i livet. Du som är anhörig kan ha i minnet att smärtrehabiliteringen kräver mycket energi och engagemang. Ofta blir personen ännu tröttare och smärtan kan också öka under en tid. Tänk på att rehabiliteringen är början på en större förändring och att ni tillsammans får fortsätta processen.

Meningsfulla sysslor. Om man har något meningsfullt att göra mår man också bättre. Det förändrar de biologiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar upplevelsen av smärtan. Rörelse påverkar också kroppen och hjärnan positivt – man mår bättre både fysiskt och psykiskt. Uppmuntra gärna den som har långvarig smärta till enkel vardagsmotion och avslappningsövningar.

Nya rutiner i vardagen. Hjälp till att se över vardagens rutiner och försök att hitta en tydlig dygnsrytm med aktivitet, vila, måltider och sömn. Att göra en sak i taget är viktigt, liksom att planera in pauser. Utvärdera och lägg till aktiviteter efter hand. Många som har långvarig smärta drar sig undan och tackar nej till olika sociala aktiviteter. Det ökar risken för nedstämdhet och isolering. Därför är det bra om du uppmuntrar till kontakt med släkt, vänner och arbetskamrater.

Det är viktigt att ha roligt. De flesta som har långvarig smärta säger att de nästan glömmer bort att ha ont när de gör något roligt. Därför är det viktigt att fortsätta göra saker som är lustfyllda. Vad har ni tidigare tyckt om att göra? Går det att göra nu med, fast i lite mindre skala? Om ni tidigare gick långa promenader kan ni gå en kort sväng nu. Var uppfinningsrik och tänk på att det är bättre att göra lite än ingenting alls.