Bra att veta om smärta

Kroppens varningssignal

Att det gör ont är en inbyggd skyddsreflex. Smärtan varnar oss för att något är skadat eller håller på att skadas i kroppen, den får oss att reagera så att förhoppningsvis inget allvarligt hinner ske.

Smärta är ett komplicerat fenomen och kan beskrivas som en obehaglig fysisk eller känslomässig upplevelse. Alla upplever smärta någon gång, men det finns inga metoder för att objektivt mäta hur intensivt man känner smärta, utan det är bara den som har ont som vet hur smärtan känns.
ryyygg

Tips: Ryggboken – en bok till dig som har ont i ryggen

 

Hjärnan talar om att och var det gör ont

Smärtnerverna och upplevelsen av smärta har flera olika nivåer i kroppen. Smärtsignalerna startar ute i kroppen när smärtnerverna stimuleras. I ryggmärgen sker en omkoppling av smärtimpulserna till nya nervbanor, som leder smärtsignalerna vidare dels till hjärnan men även direkt till kroppens muskler.

Att musklerna får informationen direkt visar sig till exempel när man drar undan handen som lagts på en het platta redan innan man medvetet hunnit känna att det gör ont. I hjärnan når smärtimpulserna först hjärnans smärtcentrum. Från smärtcentrum går sedan signalerna vidare till hjärnbarken och det är först när de har nått dit som man blir fullt medveten om smärtan och var på kroppen det gör ont.

Läs mer om hur nervsystemet fungerar.

 

Tolkningen av smärta påverkar hur ont det gör

Man tolkar smärtan i sitt medvetande. Om man vet att den är ofarlig går den ofta över snabbare. Om man däremot uppfattar smärtan som farlig och känner stark rädsla kan det göra mer ont. Det är också oftast lättare att stå ut med att ha ont om man vet vad smärtan beror på och att den går över.

 

Kroppen kan själv reglera smärta

Inom forskningen råder enighet om att det finns en så kallad grindmekanism i ryggmärgen. Den här ”grinden” kan till viss del välja ut den information som släpps vidare. Den fungerar som ett slags volymkontroll. Även i hjärnan finns ”volymkontroller” som påverkar aktiviteten i smärtsystemet, bland annat produceras egen smärtlindring. När man får vissa typer av behandlingar som massage och akupunktur utnyttjas grindmekanismen, men också egna smärtreglerande system. Impulser skickas som kan konkurrera ut och blockera de impulser som når hjärnan och signalerar smärta. Man upplever då mindre smärta. Det här fungerar oftast bäst vid tillfällig smärta, men kan även påverka långvarig smärta.

 

Akut och långvarig smärta

Smärta brukar delas upp i akut och långvarig, ibland kallad kronisk, smärta.

Det finns ingen klar tidsgräns mellan dessa, men ofta räknas smärtan som långvarig om man har haft ont i minst tre månader.

 

Akut smärta har ofta en tydlig orsak

Akut smärta uppstår när man till exempel råkar bränna sig, får ett akut ryggskott, vrickar foten eller opereras. Den akuta smärtan orsakas av vävnadsskada och går oftast över när skadan har läkt.

Effekterna av den akuta smärtan kan visa sig på flera sätt. Om man plötsligt får mycket ont kan man börja kallsvettas, bli blek, andas fortare och djupare, få hjärtklappning och höjt blodtryck. Kanske mår man illa och känner sig yr.

 

Långvarig smärta

Långvarig smärta är smärta som finns kvar efter den tid det brukar ta för en skada att läka, vanligen 3-6 månader. Muskelreumatism, ledgångsreumatism, artros, nervskador, multipel skleros och fibromyalgi är exempel på orsaker till långvarig smärta. Man kan också ha till exempel långvarig huvudvärk, muskelvärk eller ryggvärk. Smärtan kan ibland bero på en funktionsnedsättning.

Man behöver inte ha ont hela tiden för att smärtan ska kallas långvarig. Det kan också handla om smärta som kommer tillbaka gång på gång, till exempel migrän.

Uttrycket kronisk smärta kan vara missvisande eftersom man kan tro att man måste ha ont hela livet, men så behöver det inte vara. Den långvariga smärtan kan behandlas med vissa läkemedel och andra åtgärder. Det onda kanske inte går att få bort helt, men kan lindras.

 

Långvarig smärta kan påverka hur man mår

Om man har ont under en längre tid kan smärtan påverka den fysiska och psykiska prestationsförmågan, sömnen och sexlivet. Det kan i sin tur påverka hur man mår rent allmänt och väcka känslor av nedstämdhet och hopplöshet. Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas, inte bara av den försämrade förmågan att klara av sysslor hemma och på jobbet, utan också av att man mår psykiskt sämre av värken i sig. Smärtan kan även skapa oro för att det är något allvarligt fel.

 

Nedstämdhet, oro och stress kan göra att smärtan blir svårare att hantera

Hur man mår spelar också roll för hur man reagerar på smärta. Om man är nedstämd, orolig, upplever mycket stress eller har problem hemma eller på jobbet kan smärtan bli ”droppen som får bägaren att rinna över”. Smärta är svårare att hantera om man inte är i psykisk balans och det kan i sin tur bidra till att smärtan håller i sig och blir långvarig. Man hamnar i en ond cirkel.

  • Vanligt att skadad vävnad orsakar smärta

Vävnadsskadesmärta, eller nociceptiv smärta, kallas den typ av smärta man känner när någon vävnad i kroppen skadas eller håller på att skadas. Smärtan är vanlig och de flesta har upplevt den någon gång. Namnet nociceptiv smärta kommer från de känselkroppar för smärta, smärtreceptorer eller nociceptorer, som finns i huden och i inre organ och som registrerar smärta.

När man till exempel bränner sig är det vävnadsskadesmärta man känner. Det gör man även efter en operation eller vid olika inflammatoriska sjukdomar. Smärtreceptorerna reagerar på värme, cellskador, inflammationer och mekaniskt tryck. När man har en inflammation bildas dessutom ämnen i vävnaden som gör att man får mer ont.

 

Skadad nervvävnad – neuropati

Nervsmärta eller neurogen smärta beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet. Både direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att man upplever smärta.

Man brukar skilja mellan perifer nervsmärta, då orsaken finns i nervsystemet ute i kroppen, och central nervsmärta, då hjärnan eller ryggmärgen är drabbad. Vid båda typerna av nervsmärta får man oftast känselstörningar och förändrad känsla i till exempel huden. Smärtan kan även stråla ut i en arm eller ett ben. Ibland har man ont i attacker, som blixtar. Nervsmärta finns ofta kvar länge och är svårare att behandla än annan vävnadsskada.

Exempel på sjukdomar och tillstånd som har samband med nervsmärta är

Fantomsmärtor efter amputation hör också till gruppen nervsmärta. De avskurna nervtrådarna ger signaler och hjärnan tolkar situationen som smärta i den kroppsdel man förlorat. Avskurna nervtrådar som börjat växa ut igen är ofta extra känsliga, och man kan få ont vid bara mycket lätt beröring eller utan någon beröring alls.

 

Ingen klar orsak till smärtan

Ibland hittar läkare vare sig vävnadsskada eller nervskada som kan förklara varför smärtan finns kvar under längre tid. Det kan ibland bero på att man har en skada eller sjukdom som är svår att upptäcka. Det kan också vara en gammal skada som läkt men som inte fått rätt råd och behandling. Oavsett orsak är det viktigt att man får rätt råd och behandling så att inte smärtsystemet ställer om sig och blir känsligare för smärtimpulser. Smärtutbredningen kan öka med tiden på grund av omställningar i nervbanorna. Man kan säga att hela smärtsystemet blir överkänsligt.

Oro, ångest och sömnstörningar kan bidra till att man känner ökad smärta som det är svårt att hitta orsaken till.

Smärttillstånd utan att någon direkt skada kan hittas är till exempel whiplash, fibromyalgi, smärta i nacken och skuldrorna och långvarig ryggvärk.

 

Undersökningar och utredningar

 

Man får svara på frågor

Om man söker vård på grund av att man har ont får man svara på en rad frågor, oavsett vart man vänder sig. För enkelhetens skull kallas vårdgivaren för läkare i fortsättningen.

Man får till exempel svara på

  • var man har ont
  • hur länge man haft ont
  • hur smärtan började
  • om man haft liknande smärtor tidigare
  • om smärtan har ökat eller minskat sedan den började
  • om smärtan stör eller hindrar nattsömnen
  • om smärtan förändras när man till exempel äter, rör sig, anstränger sig eller är utsatt för psykiska påfrestningar.

För att beskriva hur det känns kan man använda ord som molande, dov, intensiv, krampaktig, skärande, huggande, stickande, svidande, brännande, ilande, bultande, pulserande eller utstrålande i arm eller ben. Det är också viktigt att berätta om man har ont hela tiden, om smärtan kommer och går eller om något lindrar, till exempel stillhet, rörelse eller läkemedel. Det är bra att tala om vad man själv tror att det onda beror på.

Om det är möjligt är det bra att inte ta värkmedicin innan man går till en läkare. Om smärtan har dämpats är det svårare för läkaren att ta reda på vad den beror på.

 

Bra att skriva smärtdagbok

Man får ofta rita in i en figur var man har ont och vilken typ av smärta man upplever. Figuren kan även användas under behandlingen för att se hur smärtan påverkas.

Det är också bra om man hemma har skrivit upp när på dygnet man har ont, hur det känns och i vilka situationer man har ont. Om man har med sig sin ”smärtdagbok” till läkaren är det lättare att beskriva smärtan.

 

Smärtan uppskattas med hjälp av en smärtlinjal

Olika människor upplever smärta på olika sätt och den kan vara svår att beskriva. Hur intensiv smärtan är kan man själv uppskatta med hjälp av en så kallad Visuell Analog Skala, VAS, på en smärtlinjal.

Smärtlinjalen har en flyttbar del som kan ställas in längs en linje, där linjens ena ände anger ”ingen smärta”, och den andra änden ”värsta tänkbara smärta”. När man har ställt in den flyttbara delen så att den visar smärtans svårighetsgrad, vänder läkaren på linjalen. Där finns i stället siffror längs linjen så att ”ingen smärta” motsvarar siffran noll och ”värsta tänkbara smärta” motsvarar siffran tio.

Man kan förstås även beskriva sin smärtupplevelse med ord, men det brukar vara enklare att visa på en linjal hur ont man har. Smärtlinjalen används även för att se hur smärtstillande medel verkar. Smärtskattningen och effekten av behandlingen skrivs in i journalen.

Läkaren undersöker och föreslår behandling

Hos läkaren får man också genomgå en kroppsundersökning. Ibland behövs även kompletterande undersökningar, som till exempel röntgen eller provtagning.

De frågor som läkaren ställer tillsammans med den undersökning som görs leder fram till en diagnos och ett förslag till behandling.

 

Behandling

Många olika behandlingsmetoder

Eftersom det finns många olika smärttillstånd finns det många olika behandlingsmetoder. Ingen metod hjälper vid all slags smärta, utan behandlingen måste anpassas till varje enskild person. Man kan få pröva olika metoder för att hitta vad man bäst blir hjälpt av.

Exempel på olika behandlingsmetoder är

  • kyla eller värme
  • avslappning och massage
  • fysisk aktivitet
  • akupunktur
  • elektrisk stimulering av nerver, TENS
  • nervblockad
  • smärtstillande läkemedel.

 

Kyla eller värme kan lindra vid tillfällig värk

Man kan pröva att dämpa tillfällig, lindrig värk med hjälp av kyla eller värme. Om man får en akut skada, som till exempel en stukning, kan kyla minska smärtan. Om man exempelvis har menssmärtor eller värk som beror på stela muskler kan det vara skönt med en ytlig värmebehandling med hjälp av till exempel en värmedyna.

Avslappning och massage

Om man har värk som beror på muskelspänningar brukar det lindra med avslappningsövningar och massage. När man har ont spänner man musklerna ännu mer. Avslappningsövningar bryter den onda cirkel som lätt uppkommer. Massage ökar blodcirkulationen i musklerna och utsöndringen av kroppens egen värkmedicin, endorfiner. Dessutom ökar mängden oxytocin, som är ett hormon som bidrar till en känsla av lugn och ro. Det är förmodligen förklaringen till att de flesta upplever massage som lugnande och avslappnande. Effekten av massage är dock kortvarig.

Om musklerna är stela kan stretching minska stelheten och smärtan och förbättra rörligheten. Ofta är det bra att först mjuka upp musklerna med värme för att öka blodcirkulationen. Sedan tänjer man musklerna försiktigt.

 

Fysisk aktivitet

Det är lätt att man blir stillasittande och passiv när man har ont, men motion leder till att kroppens eget smärtstillande system stimuleras. Bland annat så frigörs endorfiner i blodet samtidigt som blodcirkulationen ökar.

Om man till exempel har mycket ont i ryggen kan det vara svårt att motionera som man kanske tidigare gjort. Det är visat att fysisk aktivitet som promenader, skidåkning och simning, som gradvis ökas i intensitet, ett par gånger i veckan har positiva långsiktiga effekter på muskelfunktion, smärta och hälsa. Det finns ingen risk att man förvärrar en skada. Det är bättre att röra på sig så mycket som man klarar av, annars finns en risk för att värken bara värre med tiden.

Kombinerad träning och kognitiv beteendeterapi, KBT, kan minska vissa typer av långvarig smärta. Man kan också få ett träningsprogram som provats ut av en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor.

 

Akupunktur – en gammal metod att lindra smärta

Akupunktur är en urgammal kinesisk metod att lindra smärta. Tunna nålar sticks in på bestämda punkter på kroppen. De punkter som används kan både ligga nära det ställe där man har ont och längre bort. Nålarna får sitta kvar allt från några sekunder till tjugo minuter eller mer. De snurras försiktigt ibland, förs upp och ned eller så kopplas de till en strömkälla som ger svaga elektriska impulser.

Akupunktur ökar genomblödningen där nålen sitter så att muskeln slappnar av och smärtimpulserna hindras från att nå upp till hjärnan. Akupunktur leder också till att endorfiner frigörs i kroppen.

Akupunktur kan fungera till viss del mot huvudvärk, nackvärk och tillfälliga inflammationer. Ofta behövs det flera behandlingar under en period. Smärtlindringen kommer för det mesta direkt och sitter i dagar till veckor. Efter en avslutad serie behandlingar kan man bli helt fri från smärta. Det fungerar bäst vid tillfällig smärta.

 

Smärtstillande läkemedel

Det finns flera olika typer av smärtstillande läkemedel. Vilket eller vilka läkemedel man får beror i första hand på vilken typ av smärta det handlar om, hur svår man upplever att den är samt dess följder, till exempel sömnstörningar. Andra faktorer som spelar in när läkaren väljer läkemedel är till exempel ålder, om man har andra sjukdomar och om man tar andra läkemedel.

Den smärtlindrande effekten och biverkningarna av olika läkemedel kan skilja från en person till en annan. Därför kan det hända att man får pröva olika läkemedel tills man hittar ett som fungerar bra mot smärtan utan att ge alltför besvärande biverkningar.

Läs mer: Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta och Läkemedel vid långvarig smärta